Idag på väg hemfrån jobbet delade jag mina funderingar med Ida och Ann-louise.
Om tiden stannar när man precis passerar 500m skylten till Örbyhusavfarten och man själv är fullt medveten men kan inte röra en fena, undrar hur det skulle vara?
Har väll inte full koll på vad dom tyckte men på något sätt känns det som om mitt förtroende hos dom har sjunkit lite.
Annars är det ju bara dom vanliga funderingarna som alla har, typ att universum är en cell i en jätte eller en tår från en jätte på väg ner. För sånt går ju alla och funderar över eller?
Eller hur universum kan vara oändligt?
Skall försöka sova nu. Hoppas jättfan lever i morgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du måste sluta med droger, Erik. Du bara måste det. ;-)
Du får inte tro att du är dum eller mindre begåvad än andra människor.
Du har bara en himla otur när du tänker......
MVH
Vis av egen erfarenhet
Skicka en kommentar