Hästen Pelle är död...
Det här inlägget har jag dragit mig för, hade hoppas att jag skulle slippa skriva ytterligare en dödsruna så här snabbt.
Pelle var en fantastisk häst, även jag som är måttligt intresserad och dessutom allergisk visste det.Han var vänlig, snäll och trots sina 600 kilo tror jag knappt han klev på en myra.
I onsdags så fick han tillbaka kolik som han hade för ca en månad sedan, troligtvis hade han cancer i tarmen. Ann-louise bestämde sig på en gång nästan att han måste få somna in så han slipper bli sämre och mera utmärglad. En häst med kolik har inget roligt liv och det är dessutom väldigt jobbigt att hela tiden fundera på det.
Innan vi för till Ulltuna gick jag ut med honom i sommarhagen som vi vet att han gillar, stod där en stund sedan åkte vi in och gjorde det som var nödvändigt. Trots att jag inte fällt så mycket som en tår så känner jag mig väldigt ledsen,Ida, Johanna och Ann-louise är hemskt ledsna
Pelle är och förblir den häst som tillsammans med Jullan den häst som ligger hela familjen närmast hjärtat.
Det kommer att ta ett tag innan det blir normalt i stallet igen.
Hej då Pelle
lördag 18 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nä, vad tråkigt.. Stackars Pelle och stackars er.. :-(
Känner med er. Det är aldrig lätt att mista någon.Satt och väntade på min tur på apoteket Svartbäcken härom dagen. Bredvid mig satt en gammal tant och snyftade och snörvlade. Jag klappade henne vänligt på axeln och hon berättade då att hennes hund dött och hon kunde inte sluta gråta. Slutade med att vi snyftade båda två. Foxterrriern Tjadden blev 11 år...
Skicka en kommentar