Hej igen
Tänkte berätta lite om mina tankar idag.
Jag och en kolegan Perra var på ett ålder boende i Uppsala idag. Vi träffade en herre som jobbat med samma sak som vi gör fast det var 10 år sen han gick i pension. Vi tyckte väl att han var lite jobbig som hängde efter oss någon timme sådär.
Han berättade om massor av jobb som han gjort bland annat på Ackis där vi oxå jobbat i omgångar i 15-20 års tid, han berättade att han saknade jobbet och mäniskorna runt det. Han hängde med i uträkningarna och skojade om att vi fuskade som hade digitala instrument.Vi kom fram till att vi hade massor av gemensamma bekanta i våran lilla krets och att vi använde samma smeknamn på dom.
Han bar med stolthet fortfarande den sista jackan han fått från det företag han jobbade åt. Han sken som solen när jag berättade att jag hade nyckeln till fläktrummen på ackis.
Vad spelar det för roll att vi lånar honom några minuter av vårat liv när det uppenbarligen kändes bra för honom?
Vad spelar det för roll att han drog ner tempot en gnutta?
Kanske kan vi ta med honom till fläktrummen han gjorde på 70 och 80 talet i morgon..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Vilken tur han hade som träffade Er, och du, ta reda på hur dom mätte förr när dom inte hade digitala instrument.Han kanske kan lära Er något. Det är intressant att lyssna till dom äldre mer erfarna. Idag träffade jag en person som arbetade på samma arbetsplats som jag gör för 15 år sen. Men det var innan han fick fängelse för att systematiskt ha smugglat ut 99%sprit och sålt vidare i missbrukarkretsar.
Sedär fick jag lära mig hur man inte ska göra av en gammal kolega.
Skicka en kommentar