(Snodde bilden från pumpans blogg, förlåt Patric)Dagen började med en resa till Tungelsta från Bennarby. Jag träffade Britt-Marie som skulle sjunga på vigseln när jag spelade gitarr. Två låtar att repa på 1 timme.
Själva vigseln ägde rum på en äng med kor och allt, i spöregn, i kraftig blåst, i nästan minusgrader(+14ggr)
Men den var vacker och det var snyggt.
Gitarrenn och jag blev genomblöta.
Men vad gör det, beundrar tjejerna för deras envishet.
Jag tappade bilnyckeln någonstans på denna äng, Patric och jag var och letade men hittade den inte.
Festen då?
80 personer i en trång byggdegård i skogen någonstans. Var en härlig stämmning.
Maten var suverän och jag kunde äntligen börja dricka öl, min låg inlåst i bilen tillsammans med Patrics och min brölopspresent, blir en överaskning till flickorna när dom kommer hem från sin smekmånad.
Ingela och jag öppnade underhållningen med en snutt ur en revy som hon spelade i förr, har tyvörr ingen bild men hoppas att någon vänlig mäniska kan överlämna en. Jag i peruk, handväska, stoppad BH och klänning som jag lånat av frugan. Ingela i likadan utstyrsel fast utan stoppning. Skitkul och stående ovationer.
Spelade några låtar med rezår men pga för mycket öl och vin så gick det inget vidare..
För mig vill säga, dom andra var nog nöjda. Ingela har en härlig rockröst när hon kommer igång:-)
När kvällen var slut så väntade vi i 2 timmar på en taxi, kom ingen så vi tog 02:38 bussen. hehe. eEn g´herre som körde rally med bussen genom skogen. Lennart som var min nattvärd visade sedan en "genväg" genom skogen. Tänk er att tre fulla mäniskor med packning i form av resväskor en gitarr en bascase och en bas, går genom skogen i bäckmörker, Lennart hade en pannlampa. Han ramlade minst tre gånger var av en gång ner i ett krondike, men lika glad var han för det.
Sov sen i en liten stuga för att vakna vid halv nio, letade efter en låssmerd som kunde starta bilen men det gick inte. Min älskade hustru åkte 22 mil med reservnycklarna till mig.. Det ni. Min hjälte.
Hoppas inlägget föll på läppen för jag är trött och önskar ni förstår hur kul jag hade det. Sista kvällen med rezår som ordinarie bassist. Jag hade väldigt mycket känslor inom mig som liksom vart lycka i slutänden.
Saker som inte har kommit med, som att vänta i 3 timmar hos Carina och kattis med Kattis föräldrar, syskonbarn och syskon. 5 små hundar Pappilon och massor med kaffe. Bakfull och ändå lycklig..
Vänligen
Erik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar