För det mesta känner jag mig som stålmannen, orkar jobba hur mycket som helst. Är ganska lat faktiskt men jag har inte känt att jag måste sluta jobba för att jag är trött, åtminstånde inte om man jobbar mindre än 12 timmar.
Idag kändes det att jag inte är stålmannen, vid halv åtta i kväll gick det inte längre, jag blev så in i bomben trött och alla krämpor jag haft dom sista åren kom fram. Knät, hälsporren axeln och det senaste, tumleden.
Ålder??? säg du, man jag skriver inte det här utan mina +1,5 gubbbrillor.
I morgon är en annan dag, då är jag stålmannen igen.
Natti natti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar